Den 4 - 5 oktober anordnar Lean Forum en Lean konferens i Södertälje. Konferensen varvas med studiebesök och seminarier inom Lean-området.

På följande sida kan du läsa konferansprogrammet: Lean Forum konferensprogram 2011

Om du ska åka på konferensen så hör gärna av dig! Jag tänkte bland annat göra ett studiebesök på Scania för att se hur de arbetar med Lean.

Den senaste version av A4:t kan du ladda hem här: "Problemlösning på ett A4".

Igår startade en ny säsong av TV-serien Undercover Boss på SVT1. Det är lite som "go to gemba" i Lean. Dock sker detta under täckmantel vilket är det enda jag är tveksam till.

För mer information om programmet läs mitt förra inlägg om serien:
http://kauppi.levasunt.nu/post/Tips-TV-serien-Undercover-boss.aspx

Källa: IDG Custom Publishing (2011-05-10)

Nu på lördag den 14:e maj kommer jag hålla ett blixttal om Lean på eventet Sharea. Eventet kommer vara på Världskulturmuseet i Göteborg och konceptet bygger på att skapa en kreativ mötesplats för olika discipliner. Inträdesbiljetten till eventet är att man delar med sig av något. Det känns som eventet kommer bli en spännande upplevelse.

Jag hörde Gunde Svan berätta om de utmaningar och metoder som han använde sig av för att vinna sina fyra olympiska guld samt sju VM guld. En av många saker som han gjorde för att åka snabbare var att fila ned järnspetsen på hans skidstavar så att stavarna skulle bli ett gram lättare.

Skulle de flesta längsskidsåkare börja tillämpa Gundes extrema metoder så skulle de med stor sannolikhet fokusera på "fel" saker. Detta eftersom den största skaran av längsskidsåkare har helt andra förutsättningar och ambitionsnivå än vad Gunde hade. Så att kopiera metoder rakt av, som att börja fila ned järnspetsar, är att lägga ned pengar, tid och kraft på saker som troligtvis inte kommer att leda till någon större framgång för en. De metoder som Gunde använde sig av var anpassade för hans mål och för hans utmaningar. Att börja använda hans metoder utan att reflektera över om de är i linje med ens egna mål, utmaningar och andra förutsättningar är alltså inte en framgångsrik väg.   

Samma sak gäller för affärslivet. Att kopiera rakt av hur andra framgångsrika företag eller team arbetar är oftast inte en lyckad strategi. Detta innebär inte att man ska sluta studera hur andra företag, team eller individer arbetar utan inspireras gärna men kopiera inte rakt av utan att reflektera över om koncepten, metoderna eller verktygen är i linje med de mål, ambitions-, mognadsnivåer m.m. som finns. Problemet är att man i många fall lätt förförs av starka framgångsberättelser i böcker eller seminarier. Man utgår från att man är ganska lika med de som uppnått framgång och därför "under-anpassar" man saker och ting vilket i slutändan inte blir bra. Men att "över-anpassa" är heller inte önskvärt för även det kostar mer än det ger. Så det gäller att hitta en bra balans i det hela och att våga ifrågasätta värdet i saker och ting.

I bilden prövar Gunde ett nytt sätt att åka skidor.
Idéen till detta fick han från när han paddla kanot.

Jag hittade nedanstående Lean-seminarium på Elektronik 2011 på Svenska Mässan. 

Lean – värdeskapande i både produktutveckling och produktion (17 mars kl 10.30)
Lean produktion, inspirerad av Toyota, har det senaste decenniet blivit den dominerande modellen för effektiva och resurssnåla produktionssystem. Vad är det egentligen för idéer som ligger till grund för Lean, och hur kan de tillämpas inom andra områden, som till exempel produktutveckling?

Björn Westling, Civilingenjör, Swerea IVF AB

Källa: Elektronik 2011

Idag gästas min blogg av Anders Bratland från IT-konsultföretaget Devrex. På Blixten 2010 berättade han en intressant historia som jag kände skulle passa bra i min blogg. Så välkommen till min blogg, Anders!

Värdet av det bästa
Min pappa jobbar i byggbranschen. En bransch som på många sätt liknar mjukvarubranschen. Vi utgår ifrån behov och skapar lösningar utifrån givna förutsättningar.

Vid ett tillfälle så skulle min farfar bygga en ny veranda till sin sommarstuga och bad då pappa om hjälp. Pappa var domänexpert, så han fick ansvaret att köpa in materialet till bygget. Han köpte finaste tryckimpregnerade virket, galvaniserad superduperspik, lånade hem bästa verktygen. Man har ju en viss yrkesstolthet, så man vill ju gärna att det skall bli bra!

När pappa visade upp det fina materialet för farfar såg han att farfar inte var helt imponerad. Vad är det som inte är bra? Jag har köpt kanongrejer och du är ändå inte nöjd! Farfar kommenterar lite stilla, "Du, hur länge håller en sån där fin spik?". Pappa som var väldigt stolt över hur fina spik han hade köpt svarade morskt "Detta är kvalitet! Dom håller säkert i flera hundra år!". "Jaha, det låter ju bra. Hur länge håller virket då?"...

Pappa hade köpt spik som hade en livslängd som var mer än tio gånger längre än virket och låtit någon annan betala för kalaset. Allt i bästa välmening, men fel ändå.

Liknande mönster tycker jag mig kunna se titt som sätt även i mjukvarubranschen. Hur vet du att du inte bygger en för bra lösning? Kan det vara så att vi ibland fokuserar på att ha kvalitet i bara vissa delar av våra lösningar därför att det är enkelt? Kanske skall fokus vara på att veta vilken kvalitet man har och hålla den på en jämn nivå?

Anders Bratland
http://twitter.com/abratland

Förra veckan myntade jag begreppet "Management by Curling" efter att ha snubblat över TV-serien "Ung och Bortskämd" på SVT1. "Ung och Bortskämd" är en realityserie om ungdomar som blivit curlade, dvs överdrivet uppassade, av sina föräldrar. Begreppet curlingförälder myntades av barnpsykologen Bent Hougaard (2004) och begreppet rör föräldrar som sopar isen för sina barn så att barnens tillvaro blir så friktionsfri som möjlig. Till exempel behöver barnet inte göra några ”tråkiga” sysslor, som att städa efter sig, eftersom föräldern tar på sig detta. En curlingförälder sopar alltså undan problem och hinder i barnets väg så att barnet inte behöver anstränga sig. Detta ökar dock riskerna för att barnet blir bortskämt, egoistiskt och förlitar sig på att andra löser hennes vardagsproblem och hinder. Detta kan också leda till att barnet senare i livet får det svårare att hantera konflikter med andra människor när hon fått allt serverat för sig som barn.

Detta har fått mig att fundera på att curling-begreppet även kan appliceras på yrkeslivet. Om tex en ledare för ofta tar på sig rollen att lösa problem och hinder för medarbetarna så finns det en risk att medarbetarna blir passiva samt sämre på att lösa vardagliga problem och hinder. Detta skapar också ett onödigt stort beroende mellan medarbetarna och ledaren. Skulle tex ledaren bli sjuk eller ha för mycket att göra så staplas problem och hinder på hög eftersom medarbetarna själva inte vågar eller kan hantera dessa. Medarbetarna har inte fått förtroendet av ledaren att lösa problem vilket i sin tur gör att de inte utvecklats till självgående individer.

"Management by Curling" är inte i linje med vad Lean står för. Som "Lean-ledare" bör man istället försöka ta ett steg bakåt och stimulera ett klimat där kreativitet, problemlösning och förbättringsarbete frodas. Att undvika curling-ledarskap innebär dock inte att sluta engagera sig i medarbetarna utan mer förlita sig på att medarbetarna kan fatta bra beslut i olika områden och att de genom detta också utvecklas till bättre beslutsfattare, problemlösare m.m. För det krävs träning för att bli bra på att fatta beslut, lösa problem och driva igenom förbättringar. Och framgångspotentialen för ett företag är betydligt mycket större om det har många starka medarbetare istället för ett fåtal starka ledare som lägger mycket av sin energi på att curla.