Idag gästas min blogg av Anders Bratland från IT-konsultföretaget Devrex. På Blixten 2010 berättade han en intressant historia som jag kände skulle passa bra i min blogg. Så välkommen till min blogg, Anders!

Värdet av det bästa
Min pappa jobbar i byggbranschen. En bransch som på många sätt liknar mjukvarubranschen. Vi utgår ifrån behov och skapar lösningar utifrån givna förutsättningar.

Vid ett tillfälle så skulle min farfar bygga en ny veranda till sin sommarstuga och bad då pappa om hjälp. Pappa var domänexpert, så han fick ansvaret att köpa in materialet till bygget. Han köpte finaste tryckimpregnerade virket, galvaniserad superduperspik, lånade hem bästa verktygen. Man har ju en viss yrkesstolthet, så man vill ju gärna att det skall bli bra!

När pappa visade upp det fina materialet för farfar såg han att farfar inte var helt imponerad. Vad är det som inte är bra? Jag har köpt kanongrejer och du är ändå inte nöjd! Farfar kommenterar lite stilla, "Du, hur länge håller en sån där fin spik?". Pappa som var väldigt stolt över hur fina spik han hade köpt svarade morskt "Detta är kvalitet! Dom håller säkert i flera hundra år!". "Jaha, det låter ju bra. Hur länge håller virket då?"...

Pappa hade köpt spik som hade en livslängd som var mer än tio gånger längre än virket och låtit någon annan betala för kalaset. Allt i bästa välmening, men fel ändå.

Liknande mönster tycker jag mig kunna se titt som sätt även i mjukvarubranschen. Hur vet du att du inte bygger en för bra lösning? Kan det vara så att vi ibland fokuserar på att ha kvalitet i bara vissa delar av våra lösningar därför att det är enkelt? Kanske skall fokus vara på att veta vilken kvalitet man har och hålla den på en jämn nivå?

Anders Bratland
http://twitter.com/abratland

Krister: Jag har bjudit in Ali Eghtebas som gäst till mig blogg. Han är en vän och kollega som jobbar som systemutvecklare på Elicit. I detta blogginlägg kommer han att dela med sig av sina tips och erfarenheter kring tekniken Pomodore. Välkommen, Ali!

Ali: För en tid sen var jag på en föreläsning om Pomodoro tekniken. Jag har märkt att jag blir mer effektiv på jobbet och mindre trött i huvudet när jag tillämpar den. Därför ville jag tipsa er om den här tekniken så att även ni kan nyttja den.

Detta är Pomodore i stora drag:
- Ta fram en att-göra-lista på alla aktiviteter som du ska utföra på jobbet under dagen med de viktigaste aktiviteterna överst på listan.
- Bryt dessa aktiviteter i mindre delar som kan utföras inom en viss tidsram exempelvis 40 min eller 1 timme, så kallad iterationer.
- Fokusera på att utföra varje iteration utan avbrott.
- Efter en iteration ta 3 till 5 minuters paus och totalt koppla bort hjärnan från allt som har och göra med aktiviteten, t.ex. slut ögonen och slappna av totalt och fokusera på andningen.
- Efter pausen fortsätt med nästa iteration om den föregående var avslutat eller kör den föregående iterationen en gång till, tills aktiviteten är avslutad.
- Beroende på längden av dina iterationer, efter exempelvis 2-3 iterationer, ta en längre paus på 15 till 30 minuter, t.ex. en kaffepaus.

Här kan ni läsa en sammanfattning av tekniken och få reda på fler detaljer:
http://blog.staffannoteberg.com/2008/02/22/pomodoro-technique-in-5-minutes

Lycka till!

Idag gästas min blogg av Linus Larsson från Quest Group. Välkommen Linus!

Har du rätt management för Web 2.0
Skillnaderna i produktivitet mellan transformationsbaserade företag som stålverk är sedan länge marginell. Skillnaderna mellan transaktionsbaserade företag som banker är kraftigt minskade med hjälp av stora investeringar i informationsteknologi. Fortfarande är skillnaderna i produktivitet signifikanta mellan kunskapsbaserade företag. Teknologi och speciellt informationsteknologi utvecklas och förändras snabbt. En ny företeelse som Facebook blir allmänt utbredd på något år, till skillnad mot de processförbättringstekniker som vi använder idag som har sin grund i början av 90-talet. Än äldre är de så kallade ledarskapstekniker som fortfarande baseras på morot och piska beteendemönster som skulle ha varit bekanta för Pavlov och Skinner i mitten av 50-talet.

Andelen kunskapsarbetare, de som använder sina hjärnor för att tjäna sitt uppehälle, utgör en betydande och stadigt växande del av vår arbetskraft. Information är kunskapsarbetarens hårdvaluta.  Den elektroniska informationen flödar framåt sekventiellt, parallellt, cirkulärt, och ibland reverserar informationsflödet till och med bakåt.  Med Web 1.0 i början av 90-talet kom e-post och elektroniska filer. Medarbetarna fick plötsligt tillgång till stora mängder information snabbt och från flera källor. Det gamla sekventiell pappersbaserade informationsflödet ersattes med nätverksbaserade elektroniska informationsflöden och blev i stort sätt osynligt. Kollegorna kunde inte längre se om du var upptagen genom att titta på pappershögen på ditt skrivbord.  I den fysiska världen av materialhantering och tillverkning är synligheten stor. Antingen ligger komponenten där eller inte. För det moderna elektroniska kontoret handlar det istället om montering av "bitar" av information som flyger omkring i hög hastighet. Att analysera arbetsrörelser är idag ofta irrelevant. Relevantare är att analysera rörelse av information. Affärsprocessanalytiker har hittills gått tillväga mer eller mindre på samma sätt som läkare under Oskar II:s tid. Diagnos baseras på erfarenhet, observerbara symptom och patientens egen berättelse. Med hjälp av nya affärsprocessanalysverktyg som Automated Process Discovery, APD kan vi förstå vad som händer i realtid i en organisations affärsprocesser på samma sätt som dagens läkare kan använda magnetröntgen för att diagnostisera fel och brister.  Fysiska eller digitala dokument är alldeles för stora och deras rörelse är i de "officiella" affärsprocesserna döljer ofta det verkliga informationsflödet. Begreppet informationselement, "infel" är idag relevant. Infel står för den minsta beståndsdelen i en informationsleverans. En Infel kan vara ett diagram, en text, en offert, en beräkning, ett godkännande, och så vidare. Ett dokument omfattar vanligtvis flera Infels och mycket av de arbetsuppgifter som kunskapsarbetaren utför kan beskrivas som insamling, förädling och montage av infel’s. Du kan klippa och klistra en Infel från ett äldre liknande dokument. Du kan kopiera en Infel från en webbplats. Du kan få en Infel genom att vara cc'd i ett e-mail etc. Begreppet förklarar till exempel, hur utvecklingen av en helt ny produkt kan fördröjas p.g.a. en enkel bit av information på samma sätt som en missad komponent i en fysisk produktionsprocess kan få en hel fabrik att stå still.

Med Web 2.0 ökar hastigheten i informationsflödet ytterligare men nu finns också stora möjligheter att minska den ineffektivitet som Web 1.0 förde med sig. För att få ut det mesta av kunskapsarbetaren måste dagens chefer överge mycket av vad de tror att de vet om management och informationsteknologi. De kan inte förbättra produktiviteten för systemutvecklare, designers, konstruktörer, controllers, säljare, konsulter eller advokater genom att ersätta dem med maskiner. Dessa kunskapsarbetare verkar i komplexa och dynamiska system understödda av informationsteknologi, där processer, projekt, och organisationer är abstraktioner tänkta att samordna och mäta deras användning av information för att lösa problem. Det är med hjälp av förbättrade management tekniker och applikationer för ökad grad samverkan som produktiviteten för kunskapsarbetare ökas.

Linus Larsson
Quest Group
Författare till den nya boken: Far from the Factory: Lean for the Information Age